Magnus Sandelin

År 1999 mördas två polismän av bankrånare utanför den lilla orten Malexander. En av bankrånarna är den före detta legosoldaten Jackie Arklöf. Journalisten Magnus Sandelin är den första att berätta Jackie Arklöfs hela historia: från uppväxten i Storuman till krigsförbrytelserna i Bosnien och tragedin i Malexander med den uppmärksammade rättegången som följer.

Berättelsen börjar i den norrländska barndomsbyn, dit Jackie Arklöf kommer som tvååring från Liberia. Vi får veta mer om de stökiga skolåren, kontakten med barnpsykiatrin och hur han dras in i nazismen.

Magnus Sandelin vill reda ut hur det kan komma sig att en färgad kille söker sig till nazismen och vad det är som får nazister att acceptera en färgad kille i sina led. Han skildrar Arklöfs kaotiska och kriminella tid efter att ha kommit hem från Bosnien - den som slutar med morden i Malexander.

Sandelin skriver också om Jackie Arklöfs vistelse i fängelset, om kampen för att försöka komma tillrätta med sina djupt rotade känslor av hat och förakt. Om ångesten, självmordstankarna och den svåra vägen bort från nazismen.

Boken innehåller tidigare opublicerade uppgifter om en viktig del av svensk kriminalhistoria och unika citat från Jackie Arklöf själv.

Terrorattentaten i Paris 2015 och Bryssel 2016 visar att den jihadistiska miljön i Europa utgör ett pågående och reellt hot. I takt med att allt fler europeiska medborgare de senaste åren anslutit till Islamiska staten och liknande grupper har Sverige och andra länder tvingats inse det nödvändiga i att på bred front bekämpa en inhemsk rörelse som är på frammarsch. Men även om frågan först de senaste åren hamnat högt upp på agendan så är den inte ny. I Sverige har det funnits aktiva al-Qaidanätverk sedan början av 90-talet. Svenska IS-krigare är en kraftigt uppdaterad nyutgåva av boken Jihad - Svenskarna i de islamistiska terrornätverken, från 2012. Boken ger både en bakgrund till den jihadistiska miljön i Sverige, unika vittnesmål inifrån rörelsen och en aktuell lägesbeskrivning av situationen i dag.

Hösten 2004 drabbas flera städer i Mellansverige av en omfattande vandaliseringsvåg. En sen kväll griper polisen några ungdomar i en bil, fullastad med verktyg och stenar. Hemma hos en av de gripna finner man en instruktion till hur man startar en revolution i Sverige. Första steget är att knäcka välfärdsstaten genom skadegörelse av skolor, daghem, sjukhus och andra allmänna inrättningar, för att i ett senare skede kunna påbörja avrättningar av personer med nyckelpositioner i samhället. De gripna har kopplingar till den nazistiska rörelsen.

En natt i december 2005 attackeras en vallokal i Kista utanför Stockholm med brandbomber. Vallokalen används av exilirakier som ska delta i det irakiska parlamentsvalet. I en kommuniké tar några som påstår sig utgöra en svensk gren av al Qaida på sig attentatet och hotar samtidigt med nya dåd. En omfattande polisinsats leder fram till tre unga svenska män utan kopplingar till al Qaida men inspirerade av den militanta islamistiska rörelsen.

I februari 2006 hittar personalen på en McDonald's-restaurang i Nyköping en brandbomb gömd ovanför taket i en av toaletterna. Polisen konstaterar att det bara är ett tekniskt fel som gjort att den inte detonerat. I ett pressmeddelande tar en militant vänstergrupp på sig attentatsförsöket och skriver att avsikten var att döda så många som möjligt. Två unga män med vänsterextrema sympatier grips några dagar senare.

Tre uppmärksammade händelser i Sverige de senaste åren. Händelser där människor på olika sätt använt våld i politiskt syfte men utgått från skilda ideologier för att motivera sitt handlande. Vilka är attentatsmännen och vad säger de själva om sin syn på samhället och den självpåtagna rätten att begå övergrepp i ideologins namn? Vad är det som förenar de extrema rörelserna? Och vilken inställning har omgivningen till extremgrupper av olika politiska kulörer?

Extremister tar upp en av de mest brännande frågorna i samhällsdebatten, den om politisk fundamentalism. I boken intervjuas de flesta av personerna bakom de uppmärksammade attentaten.

När en konservativ salafistisk kultur spred sig i Sverige i början av 2010-talet valde de flesta medier och journalister att inte rapportera om utvecklingen. Varför? Rädslan att gå rasistiska ärenden eller ytterligare peka ut en redan utsatt grupp gjorde att man undvek detta viktiga arbete.

I Den omhuldade islamisten berättar Magnus Sandelin om sin unika och ofta halsbrytande kartläggning av personerna som bildade nätverken. Fram stiger en berättelse om en i Sverige både missionerande salafism, som ekonomiskt och ideologiskt stödjer IS och andra terrorgrupper, liksom en rekryterande salafism som sänder ungdomar och familjer att strida utomlands.

Sedan terrorn på Drottninggatan 2017 har radikaliseringen i Sverige ändrat skepnad, men det betyder inte att faran är över.